del 3

Prästen var lugn och bra, tänk vilket tur att han kunde hoppa in på så kort varsel nu när den tänkta prästen blev sjuk.
Inget dopsamtal hade vi innan förutom dagen innan då han ringde och undrade över vilka psalmer vi skulle ha osv.
Jag tror det är skönt att inte göra det så stort innan, då blir nervositeten mindre.

Sen fotade vi lite och hälsade på gästerna innan dom åkte i förväg hemåt. Hemma var Maria och förberedde buffén och det mouserrande vinet (rosa) som vi skulle skåla i. Till barnen fanns det alkoholfritt alternativ (rosa).
När vi kom hem med Emma stod alla samlade i köket med champagneglas i handen och jag höll i en välkomstskål där jag tackade alla som var med och firade Emmas stora dag och så presenterade jag Maria och berömde henne för hennes engagemang och fina buffé. Det kändes jätte bra.

Sen åt vi gott och till kaffet vaknade Emma till liv och vi öppnade hennes presenter medans hon satt i (min) kusin Annies knä.